På resande fot snart!

Säg de lösningar som varar....
Nu har barnen sovit längre i två nätter, men då i olika rum då O fått samsova med mig sista 2-3 timmarna.... Jag känner mig riktigt utvilad. Sova till kl 6, det är ju snudd på normalt!
Allt är så dubbelt, man vill ju att de ska kunna sova hela natten i egen säng, men man vill också att de sover till man själv tycker det är morgon, och ja, det innebär att klockans första siffra står på 6....

Här hemma packar jag om vartannat, är segt, har liksom ingen koll. I eftermiddag ska vi på barnkalas, fröken Felicia blir 1 år. Vi ska stanna där en stund innan vi sen drar till Hässleholm där vi ska tillbringa natten. Barnens kusiner Nikki o Maja blir 7 år imorgon. Så då blir det nytt kalas. Därefter styr jag bilen mot Sjöbo medan Nils åker tillbaka till Skövde och några dagars jobb samt lite förberedelser inför kommande tapetsering, takmålning etc av barnens rum. Kul!!!

Jag har ingen riktig koll på packning längre. Är det för att man börjar ha koll? Eller börjar jag bli slapptänkt? Det lär väl visa sig i om och hur mycket man glömmer.
Sen sist har vi i alla fall lärt oss att ha kräkombyten i bilen.... Malva kräktes ju sist, på vägen ner pga åksjuka (med stort frågetecken, en kräkning bara). på vägen upp var det ju värsta kräkkalaset av en vinterkräksjuk tjej... Usch vilka hemska minnen. Säkert 10-15 kräksessioner på 1,5 timme. Det sista hoppades man bara att hon inte skulle tappa andan. Nä, det där vill jag inte vara med om igen. Men hellre i bilen än när man är borta. Den gången gällde verkligen borta bra med hemma bäst.

Barnen har ju varit lite småsjuka i veckan, nu är de piggare, bara lite hosta o lite småsnoriga. Men veckan som varit har barnen trängts om utrymmet i knät. Olivia har tillbringat mycket tid i famnen, och verkligen puttat bort Malva om hon också velat delta i myset. Så då har det börjat, konkurrensen om famnen, ensamrätten till den. Lär säkert vara många såna perioder kommande året. Eller åren??

Nä ska väl ta tag i sista packningen.