Kladdigt på flera sätt...

Så klart skulle det bli ofavorit i repris....

Kräkning på väg... sa Nils när vi hade kanske 500 meter kvar till min bror. Det hade ju gått så bra hela vägen. Grrr.... Och det kom, som vanligt, så otippat. Malva satt och halvsov, och så, plötsligt var halva sätet fyllt av dagens soppa.... Detta efter de två eller tre rondeller, som antagligen satte systemet i gungning. Stackarn. Snuttefilten fick vi akuttvätta. Klockan var 19 när vi kom fram, och någon timme därefter skulle vi ju behöva lägga barnen.

Jaja, allt flöt på bra sen. Min brors barn är ju några år äldre än våra små pärlor så det barnsäkrade hemmet äro förbi där. Så vi fick gå och vakta på de små liven, framför allt trappan, som de ju är fantastiskt förtjusta i. Men men, vi var ju många vuxna så det flöt på.

Helgen har gjort att våra barn alltmer introducerats i sötsakernas värld. Vi tog det lite varsamt i lördags med tanke på kommande resan. Men idag fick de äta chokladstickersen "Fingers". Vilka två lyckliga barn! Nerkladdade med choklad i hela ansiktet och ett smajl som gick från ena örat till andra. Sen fick det räcka med mjölk för Malva, men uppenbarligen var Singoalla mjölkfritt så det var ju bara att mumsa vidare.
Allt vi gett Malva med mjölk har fungerat utan problem. Vi tar ju det lilla lugna (det är extremt lite mjölk hon får i sig), men snart kan vi nog höja "dosen".

Nu har jag kommit till Sjöbo. Nils är i Skövde. Och det känns extra konstigt denna gång att vara på skilda håll. Barnen är ju så himla medvetna nu. Men ändå inte. Jag tycker synd om Nils, jag själv skulle aldrig fixa 5 dagar ensam hemma...